Jag önskar att jag fick gå ner på stan ta en fika med någon trevlig man kunde sitta och prata med...ensam utan barn. Bara sitta där timme efter timme dricka kopp efter kopp med kaffe. Ja nu är det inte så att jag vill bli av med mina barn men jag vill bara vara med ngn vuxen. För när jag är med barnen så måste man hela tiden anpassa allt efter dom. Jag vill någongång anpassa allt efter mig. För det är inte det lättaste att gå ner på stan med en fyraåring, det ska ju hända saker hela tiden.

Vad är det för "fel" på mina barn...ena sover inte om nätterna den andra klipper sönder sina byxor bl.a F.ö är dom snälla....

I går blev A av med några av hennes leksaker, dom står i förrådet. För jag kan tycka att hon är så pass stor att hon förstår när man säger åt henne och hon vet när hon gör fel. Och har man sagt åt henne ett par gånger att inte göra si eller så, men hon fortsätter i allafall...Ja då försvann flera av hennes leksaker, så när man har varit snäll så kommer dom in igen...annars "ryker" ett par saker till: Hoppas att det blir bättre nästa vecka när hon ska till dagis.

Herregud T ville inte sova i natt, utan vi vankade hit och dit hade henne i famnen, i sängen, klappade på baken, smekte över huvudet, gav henne mat, blev ner spydda...tja till sist somnade hon. Men alldeles för sent blev för få timmar med sömn..A vaknade halv sex

//Heidi

I morgon bär det i väg till BVC med tjejerna...min kära syster ska också med Sen ska vi knata till bibblan och gå och kika på loppis om vi hittar nå roligt till stugorna.

Det ska bli så roligt att få stugan, i en stuga ska det se ut som ett hopplock av grejer. Det ska vara udda koppar med fat. Stolarna ska vara lite slitna och omaka. Gud vad härligt det ska bli.

Nästa gång M är ledig efter att jobbat helg ska vi sova i stugan och elda i kaminen...Åh vad jag längtar

Jag förstår inte hur man orkar gå vidare om ens andra hälf försvinner... Hur orkar man ta hand om barn och sig själv, vad får en att ens stiga upp ur sängen på morgonen.

Jag har läst rättså mycket om Max, och jag tycker att det är hemskt...en person kan ju inte försvinna spårlöst från jordens yta eller kan man det????

Jag förstår inte hur man orkar gå vidare om ens andra hälf försvinner... Hur orkar man ta hand om barn och sig själv, vad får en att ens stiga upp ur sängen på morgonen.

Jag har läst rättså mycket om Max, och jag tycker att det är hemskt...en person kan ju inte försvinna spårlöst från jordens yta eller kan man det????

Tänk vad trött man kan vara....jag förstår inte ens att jag orkar hålla ögonen öppna

Men men det ger väl med sig snart.

Natten till i går hade vi nattgäst, C var förbi och hälsade på. Så vi följde med henne ner på stan innan hon skulle ta tåget hem. Jag skulle gå in på stadens två loppisar...men dom var stängda båda två...suck vad less jag blir. Jag som skulle fynda till stugan som vi får om sex dagar

När vi hade följt C till tåget så vill A åka buss...men jag sa att det gick inte. Men precis då kom Sala tian, så vi var lite bekväma och åkte buss hem

Så i går var jag och min syster i väg och handlade och tidigare under kvällen blev jag jätte sugen på tårta. Så jag handlade en opera tårta till mig som jag satt och festade på under kvällen...men gud vad gott det var.

Nehe ska höra med min äldsta om hon har lust att gå ut en svän i det fina vädret.

//Heidi

Jaha då var en 30 års fest avklarad, det var helt ok, vi sjung karaoke några spelade wii. Folk drack och blev fullare och fullare, vissa tog det lungt och en av dom var jag. Jag kände att jag vill verkligen inte vara bakfull, för jag blir verkligen dålig om jag dricker för mycket. Syster kom och hämtade mig ett, sen fick hon agera lite chaufför.

I dag ska vi i väg hem till syster och hälsa på. Alltid trevligt, vi skulle äta tillsammans också, så jag ska ta med mig potatisgratäng och kotletter...det blir smaskens.

Nehe ska ta och klä på A kläder T är klar.

//Heidi